lördag 11 november 2006

PopPrinsessa Musik Tystnad.

Varför blir det alltid så tyst när jag är ensam? Trots hälsosamma the knife i lurarna är det tyst. Trots galenskapen i huvudet är det så förbenat tyst. Jag vill inte bli beroende igen.

PopPrinsessa injicerar kärlek intravenöst och blir hög precis som heroinisterna utanför.

Varför kan jag aldrig lära mig att vara ensam? Varför ska galenskapen ta över varje gång?

PopPrinsessa sneglar upp på hyllan där dom ligger. Du såg dom inte när du var här. Du tog dom inte ifrån mig.

Ibland funderar jag på hur länge jag kommer överleva. Alla människor är dödliga. Sofia är en människa. Alltså är Sofia dödlig. Hur lång tid kommer jag leva? Eller överleva. Livet är bara en enda lång kamp mot döden. Det finns människor som inte ser det. Det finns människor som går ovetandes genom livet. Varför kan inte jag få vara en av dom?

PopPrinsessa är trots allt mycket lycklig. Dock lider hon av en kronisk sjukdom som alltid kommer plåga hennes ensamma sekunder.

Inga kommentarer: